Skapelsen, religion och ateism

Det har varit lite olika diskussioner om skapelsen, religion och ateism i diverse bloggar, och där har jag nämnt om vedisk kosmologi. Jag tänkte att jag kunde beskriva den lite kort här. Jag är inte vidare vetenskapligt sinnad själv, så får bli en enkel beskrivning.

Hinduism är ett mkt brett ämne, och innefattar en hel massa trosinriktningar och filosofier. Det finns vissa grunläggande begrepp som många är överens om men även mkt som skiljer sig ifrån varandra. I stort sett finns det sex grundläggande filosofier, vilka till största del är teistiska men även inkluderar partikularism (dvs en sorts atom teori) och ateism.

Innan skapelsen existerar materian i ett omanifesterat tillstånd (pradhana), och de finns de som liknar detta tillstånd till ett vakuum, svart materia etc. Denna materia ‘agiteras’ eller påverkas av Guds andliga energi. Det är i grunden en dualistisk filosofi som skiljer mellan andlig (dynamisk) energi och materia (statisk energi).

Dels så försegår skapelsen på planet av omanifesterad energi, till manisfesterad energi, till olika former och kroppar i många olika steg; samt dels på planet där alla universa strömmar från och in i en av Guds former, Vishnu, under Hans andning. De är båda olika aspekter av samma skapelse.

I likhet med vetenskapen av idag så expanderar universum, och materian har funnits i ett tillstånd som kan liknas vid ett vakuum som på något sätt agiteras. Vissa drar slutsatsen att det inte finns en yttersta orsak, en Gud, som den drivande kraften bakom skapelsen, vissa drar slutsatsen att det finns en Gud. Faktum kvarstår att varken den ena eller andra positionen kan bevisas, och väl är väl det.

För om förtåelsen av Gud vore så självklar som en enkel ekvation, så hade vi inget val kvar. Vi skulle inte kunna välja att inte tro på Gud. Och kärlek, som är poängen i vår strävan efter Gud, kan inte påtvingas. Gud tvingar sig inte på oss.

Vi måste helt enkelt se över våra liv och väga upp vad som är viktigast och vad som håller – vad som inspirerar oss att gå upp ur sängen varje dag. Vad ger oss mening?

Jag själv var aldrig kristen. Jag tänkte t om att jag var ateist ett tag. Men ju mer jag funderade på allt, såg hur mitt liv inte verkade vara slumpmässig, och även genom meditation, så blev jag alltmer skeptisk till min position. Tillslut bad jag till Gud, för om Han fanns så hörde Han mig. Jag bad om att förstå Honom, och om att förstå vad som var sant. Jag bad om vägledning.

Vad som hände sen är en helt annan historia. Poängen är ändå att vi måste vara ärliga med oss själva och våga ta steg ut i det okända för att försöka förstå. Detta är inte alltid lätt, men det blir i alla fall inte ett tråkigt liv:)