Leve färg!

Ett svart/vitt tänkande är enkelt och tryggt. Livet i färg är komplicerat men desto mer intressant. Jag vill inte skriva om detta i dag, men om du vill läsa en intervju med en Brittisk jihadist, så kan du läsa den på: http://www.prospectmagazine.co.uk/article_details.php?id=6992

Visa ord

"People are unreasonable, illogical, and self-centered. Love them anyway. If you do good, people may accuse you of selfish motives. Do good anyway. If you are successful, you may win false friends and true enemies. Succeed anyway. The good you do today may be forgotten tomorrow. Do good anyway. Honesty and transparency make you vulnerable. Be honest and transparent anyway. What you spend years building may be destroyed overnight. Build anyway. People who really want help may attack you if you help them. Help them anyway. Give the world the best you have and you may get hurt. Give the world your best anyway."

Mother Teresa

Det är ingen bra idé att kasta sten i glashus...

I den engelska dagstidningen Telegraph ställdes frågan“Vart är Islams Gandhi?”, precis efter den första bombningarna i London. Detta är kanske en intressant fråga, men lite väl magstark från en västerlänning. Inte nog med det, men artikelförfattaren går sedan in i en teologisk debatt om hur islam tolkar Koranen litterärt till skillnad från Kristendomen som har lyckats att bearbeta Bibeln till en mjukare tolkning. Med andra ord så saknar Islam en västerländsk humaninstisk tradition. Detta må vara sant, men vad har detta med Londonbombningarna att göra, eller nutidens terrorist attacker? Och vad har Bibeln att göra med vår västerländska politiska kultur?

Den verkliga frågan är därför “Vart är västerlandets Gandhi?”. Vart är den person som kan föra fram västerländska värderingar som jämlikhet och frihet till en politisk filosofi som befrämjar icke-våld och fred världen över, och som inte genomsyras av dubbelmoral och själviskhet? Det är inte bra att kasta sten in glashus...

Det är intressant att artikelförfattaren valde just Gandhi, för Gandhi var mycket kritisk till västerländsk civilisation. Han ansåg den var mycket våldsam eftersom den inte hade någon etisk motkraft som kunde hålla människans girighet och egoism i schack. Från upplysningens tid och genom den industriella revolutionen, hade vi i väst annamat en attityd till livet där ekonomisk utveckling och individuell njutning stod först, och vetenskaplig utveckling gav oss hopp om framtiden. Religion var lagd åt sidan.

För Gandhi var detta inte tecknen på ett civiliserat samhälle. Han tog civilisationsbegreppet från de vediska skrifterna, som förklarar hur samhället och människor drivs av fyra krafter eller livsmål (purushartas). Ekonomisk utveckling (artha) och individuell njutning (kama) är en del av detta, men de är balanserade av dharma, social etik, för vi kan inte förverkliga våra egna mål utan hjälp från andra, och moksha, befrielse eller själförverkligande, för livet måste ha ett mål för att ha mening. Självförverkligande anses vara det viktigaste av dessa fyra mål eller krafter, och har därför en vägledande plats bland dem.

Utan dharma och moksha blir samhället obevekligen våldsamt, för det finns ingenting som balanserar människors girighet och själviskhet. Och utan ett slutmål så genomsyras samhället av en känsla av meningslöshet. Om vi oberopar Gandhi när vi pekar på islam, bör vi därför titta på de tre fingrar som pekar på oss...

Dags att släppa taget

Jag bor i Oxford vilket är ganska trevligt. Även om jag inte studerar med universitetet här så gör jag en Masters i Religion, Politik och Internationella Relationer med Wales universitet, Lampeter. Jag har arbetat en del med religionsfrihetsfrågor i Europa och kände att jag ville fördjupa mig lite. Jag är även Ombudsman för Krishnarörelsen så jag gör lite medlingar ibland. Jag kom hem igår från Polen, och under dessa dagar fick jag ett bra råd från en av mina mentorer. Jag skrev att jag kände mig lite frustrerad över hur saker och ting gick, för vi hade inte ens kommit till en punkt där all tre kunde träffas. Hon sa att om man känner sig frustrerad, och tappar energi, så är det ett tecken att man arbetar mer än sina klienter. Det handlar om reciprokation, att ge och ta, och som terapeut eller medlare skall man inte arbeta mer än sina klienter. Detta är ett bra råd, för vi kan inte ändra mäniskor om de inte vill. Vi kan endast skapa förutsättningar för förändring, men det är upp till dem att ta till vara på tillfället. Hon sa att det kanske var dags för mig att släppa taget. Let go and let God...