31 januari 2006

Hemlösa

I SVD står det att hemlösheten ökar och att det till stor del beror på bostadspolitiken. Jag 'forskade' lite vid sidan om, om hemlöshet 97/98 och pratade med riksdagsledamöter, en företagsledare från Gnosjö, Stadsmissionen, Frälsis och andra för att ta reda lite mer om det och diskutera lite av mina idéer. På något sätt så började jag fundera på hemlöshet och hade en hel massa idéer, som jag fortfarande tror skulle fungera. Det var efter ett möte på Stockholms Stadshus som jag lade av. Jag tyckte att det var så svårt att få folk att tänka utanför sin lilla plätt. Hon jag pratade med var inte intresserad av att lyssna på mina idéer. Själv tycker jag att de är bara enkelt sunt förnuft, men det krävs flexibilitet och sammarbete - inte helt lätt för många. Sedan hade jag ingen plattform att prata från. Jag var bara en vanlig (eller ovanlig) person, utan ställning i samhället.

Jag skrev t om till Antonia Ax:son-Johnson, men hon förstod inte heller. Det kan ha varit min oförmåga att beskriva mina idéer på papper.

Jag har tänkt att prata med folk här i Oxford och har försökt att gå på en av deras månatliga möten, men det har inte fungerat. De har möten den första torsdagen varje månad, så det blir nu på torsdag. Jag skall försöka igen.

Finns det någon som är intresserad av detta så diskuterar jag gärna mina idéer. Det är viktigt att det börjar hända något på den fronten. Själv är jag helt övertygad att man kan lösa hemlösheten, och andra sådana sociala problem. Det går om man vill. Det kommer alltid att finnas människor som vill stå utanför samhället, och det måste vi acceptera, men de är få.

30 januari 2006

Hamas

Ikväll satt, och kanske sitter, 'Mellanösternkvarteten' och diskuterar valresultatet i Palestina. De vet inte vad de ska göra med Hamas. Vad jag tycker är 'lustigt' är att de koncentrerar sig på att Hamas i sin konstitution inte accepterar Israel som stat. Som jag förstår det så accepterar inte Israel Palestina, så då står de väl på samma nivå? Det är inte undra på att Palestinierna är förbittrade på västländernas dubbelstandard.

När det gäller danskarnas karikatyr av Muhammed i Jyllands-Posten så har de nu tvingats till att be on ursäkt, för danska företag (och även svenska och norska) har blivit bojkottade, och människor hotade. Jag tyckte de kunde bett om ursäkt tidigare. Ett civilicerat tänkande betyder att man ser till den andre först. Om något inte är kränkande för en själv, betyder det inte automatiskt att det inte är kränkande för andra. Om det man säger eller gör upprör någon annan så backar man.

Detta handlar om olika typer av rätt, om gränserna mellan yttrandefrihet och religionsfrihet. Yttrandefrihet är såklart en viktig frihet, men jag undrar om inte den underliggande konflikten grundar sig på om det finns någonting som är 'heligt' eller inte.

Yttrandefriheten är speciellt viktig för både danskar och holländare, men jag tycker ändå att den viktigaste principen är att man skall visa respekt för varje individ. Jag får fundera vidare på det här.

BG 1.1-13

Ok, nu blir det av. Jag som har tjatat om att jag skulle lägga upp Bhagavad-gita (Bg) på bloggen har nu skrivit ned de första verserna. Bg består av 18 kapitel och det första kapitlet (45 verser) är en inledning till det samtal som kommer att uppstå mellan Krishna och Arjuna. Bg är i sig endast ett litet kapitel i det stora eposet Mahabharata, så mycket har hänt när vi nu kommer in i historien.

Dritarashtra är blind, och hans söner ledda av Duryodhana befinner sig på ett slagfält där de skall strida mot sina kusiner, Pandus söner. Nu kommer en hel del namn fram, men de är inte viktiga att komma ihåg, så bara läs vidare. Det finns mycket man skulle kunna säga om dessa verser men jag tycker att vi går igenom dem på ett enkelt sätt. Om man aldrig har läst Bg så är det onödigt att gå djupare än behövs.

Bg är skrivet på sanskrit och bilden nedan är första versen med romerska bokstäver och ordöversättning. Översättningen är gjord av Shrila Prabhupada och är 'mjukare' än många andra översättningar. Med mjukare menar jag att istället för att skriva att 'magen knorrade, så jag tillgangna mig lite föda' så skriver han att 'jag kände mig hungrig så jag åt lite mat'. Betydelsen är densamma, men är lite mer naturlig. Så här ser första versen ut:


Det är mycket som står på spel och Dritarashtra frågar sin sekreterare vad som händer. Att han nämner att de är på en pilgrimsort är betydelsefullt, för han vet innnerst inne att Pandus söner har rätt och att den heliga platsen kommer att gagna de rättfärdiga.

1. Dritarashtra sade: O Sanjaya! Vad gjorde mina och Pandus söner, efter att ha samlats på pilgrimsorten Kurukshetra, i önskan att kriga?

2. Sanjaya sade: O konung! Efter att ha skådat över den armé som av Pandus söner uppställts i militär slagordning, gick kung Duryodhana till sin lärare och talade följande ord:

3. O mästare! Se Pandus sönes mäktiga armé, så skickligt uppställd av din intelligente lärjunge, Drupadas son!

4. Här i denna arme finns många hjältemodiga bågskyttar, jämställda med Bhima och Arjuna. De är stora kämpar, såsom Yuyudhana, Virata och Drupada.

5. Här finns också stora, hjältemodiga och kraftfulla krigare som Dhrishtaketu, Cekitana, Kasiraja, Purujit, Kuntibhoja och Shaibya.

6. Här finns den mäktige Yudhamanyu, den mycket kraftfulle Uttamauja, Subhadras son samt Draupadis söner. Alla dessa kämpar är stora vagnskrigare.

7. O du bäste bland brahmaner! Låt mig informera dig om de kaptener, som är särskilt kvalificerade att leda min militära styrka.

8. Här finns personer som du själv, Bhishma, Karna, Kripa, Ashvatthama, Vikarna och Somadattas son, Bhurishrava, vilka alltid kommer segrande ur striden.

9. Här finns många andra hjältar, som är beredda att offra sina liv för min sak. Alla är väl utrustade med olika slags vapen, och alla har erfarenhet av militär vetenskap.

10. Vår styrka är omätbar, och vi är perfekt skyddade av farfader Bhishma, medans Pandavernas styrka, noga skyddad av Bhima, är begränsad.

11. Nu måste ni alla ge fullt stöd åt farfade Bhishma, där ni står på era respektive strategiska platser i arméens falanger.

12. Sedan blåste Bhishma, Kurudynastins mäktige och tappre förfäder, kämparnas farfader, i sin snäcka mycket högt, som ett rytande lejon, och detta gladde Duryodhana.

13. Därefter härdes plötsligt alla snäckor, trummor, pukor och horn, och det sammanlagda ljudet var våldsamt.

Mina fönster 2

För er som oroat er över mina enkelsidiga glas så kan jag meddela att jag fick på plats på fönstrena och det fungerar rätt så bra. Det är en stor skillnad från hur det var innan. Jag har inte plast överallt, endast där det behövs och där det fungerar estetiskt. Till höger är fönstret ovanför yttedörren (klickar du på den så ser du kur mkt kondens det blir på dem), och nedan är de inplastade fönstrena. Det ser inte så dumt ut, eller hur? Jag gjorde det så att jag kunde öppna fönstrena ibland, för öven om det finns naturlig luftkonditionering så vill jag gärna få in lite mer frisk luft ibland...

Ähhh

Jag hann inte med Bg idag igen. Kanske imorgon...

29 januari 2006

Dan Andersson

Jag har inte haft min dator här under några dagar, så det har inte blivit något skrivande. Det har gett mig lite tid att tänka och planera mitt år. I och för sig var jag magsjuk en dag (mintolja hjälpte inte...), men det var bra att vila. Har insett hur lite tid jag har om jag vill avsluta min Masters i år. Bloggen får jag planera in. Jag tänkte att jag skulle kunna gå igenom Bhagavad-gita en gång i veckan, kanske varje lördag. Jag hann inte igår, men jag vill i alla fall börja idag med några verser.

När jag var i Sverige hittade jag doktorsavhandling som heter "En yogi kommer till stan: Indisk religiositet med särskild tonvikt på Dan Anderssons författarskap". Jag hittade den när jag letade upp Sofia Karlssons CD Svarta Ballader, som jag tycker är underbar. Texterna är Dan Anderssons dikter. Han läste ofta ur Bhagavad-gita, och det sägs i avhandligen hans exemplar var "helt sönderläst" när de gjorde en inventarie av hans böcker.

Dan Andersson skriver till filosofen Hans Larsson att: '... nej, vad säger jag, hur många gånger, när jag var nära att vilja skrika, jag slog upp Bhagavad Gita, hur jag liksom såg Rishiern's visa, lugnt leende anlete vänt mot mitt. Jag brukade fälla tårar av glädje över Gita.
Ty Gita är inte en bok. Det är den eviga visdomens läkande leende, ett ansikte, klart vänt mot livets förfärlighet, men fylld av en sådan frid, ett flöde av den eviga kärlekens ljus, som förtar fruktan, min största fiende.'

Den sista paragrafen, som jag tycker är lite väl dramatisk, kan jag nästan utantill. Den finns på baksidan av Krishnarörelsens upplaga av Bhagavad-gita och den har jag sålt lite överallt mellan Ystad och Kiruna, fast det var länge sedan. I Dalarna och Värmland (om jag kommer ihåg rätt) så fanns det Dan Andersson sällskap och många som uppskattade honom, och som gärna köpte Bhagavad-gita.

Jag är himla glad att jag hittade avhandligen. Jag har inte hunnit läsa så mkt, men det lilla jag gjort var intressant.

25 januari 2006

Omaka par?

Ett marsvin som skulle bli ormmat har blivit ormkompis. De har det trevligt tillsammans och marsvinet brukar ibland sova på sin nye vän. Visst är det lustigt?

22 januari 2006

Calvin igen...

Week of Prayer for Christian Unity

Varje söndag sänder de 'Sunday Worship' från olika kyrkor och idag var det en hyllning av Broder Rogers från Taizé. Jag lyssnade tyvärr bara med ett halvt öra men när jag hörde ordentligt så var det intressant och inspirerande. Rekommenderas.

Something Understood

Jag lyssnade på Something Understood på BBC Radio4 i morse och programmet var riktigt bra. Den ligger på en udda tid (6.00 och 22.30 på söndagarna) så jag lyssnar inte på den så mkt som jag skulle önska. Idag handlar det om 'Spirit and Form', om konflikten mellan andlighet, dvs upplevelse, och form och tradition. Mkt intressant och balanserad diskussion. Programmet ligger kvar tills nästa söndag, så tills dess kan du lyssna på den.

Själv funderade jag på detta ganska mkt ett tag då jag var i en andlig kris. Om Gud finns överallt och bortom allt samtidigt, varför behöver jag religion? Jag kom fram till att jag behöver form, för det ger mig struktur och hjälper mig att 'be good'. Jag är annars ganska lat. När jag har min 'form', min religion och tradition, vilket för mig centrerar sig på en daglig praktik (för det är det jag behöver), så kan jag vara fri. Form kan vara en begränsning, men kan även ge struktur och vara en språngbräda till andlighet. Detta är i alla fall hur jag upplever det. Jag kan vara en 'free spirit' i en religion.

21 januari 2006

Pasta

Varför köper man pasta om det är så enkelt och gott att göra egen? Jag är helt förvånad att jag missat detta i alla dessa år. Jag gjorde lite egen pasta idag som ett första försök. Jag har gjort gnocchi vilket är helt fantastiskt och som jag har en fantastisk sås till, men inte pasta. Jag trodde man behövde en pastamaskin/vev - men inte.

Durumvete och vatten. Knåda till jämn och fin deg. Låt vila (jag lämnade den ett par timmar för jag hade annat att göra).

Koka upp vatten med salt.

Kavla ut degen tunnt. Kavla. Kavla. Den ska bli riktigt tunn, och det är inte svårt om man kör med ett så 'fint' mjöl som durumvete.

Skär upp pastan i ränder. Jag skar de i ungefär 1cm breda strimlor.

Koka dem i vattnet med lite olja. Låt dem sjuda i 1min efter att de flytit upp till ytan. Sila.

Klart. Fast det bästa är om man ordnat en tomat- eller annan sås innan, som man kan lägga dem i på en gång.

Damen på bilden är inte jag.

Vårstämning

Här är det vårstämning. Mina påskliljor är på väg upp och krokusarna med, och min mangold fortsätter att växa. Vi har haft +10C, fast nu börjar det bli kallare, men i full solsken är det varmt.

Men jag ska inte retas. Jag gillar snö.

Ghee

Jag tänkte att jag kunde komma med ett positivt bidrag till matlagningskulturen genom att komma med lite enkla tips. Överkokta grönsaker är ju döden, och att bara koka dem i saltvatten är ju för tråkigt. Man kan laga till grönsaker på ett enkelt och snabbt sätt, och viktigast av allt - som gör att de smakar gott!

Häromdagen gjorde jag t ex pasta (den här gången var det dinkelpasta) med brocolli och tomater, och det hela gick på 20 min. Och det var gott!

Men första lektionen är idag ghee (smörolja). När jag var i Sverige så såg jag att kockarna på TV börjar använda smörolja, och det är ju klokt. Det smakar som smör (för det är smör) men bränns inte vid. Man kan med mkt goda resultat fritera i ghee, och det gör man ofta i indisk matlagning.

Jag gjorde ghee igår av 2kg smör, men man kan ta 1/2kg för att prova. Helst ska det vara osaltat smör.

Smält ned smöret i en kastrull.

Låt koka på 4:an (6), eller trean om du känner dig osäker. Smöret skummar och är grumligt. Vad man gör när man kokar smöret är att proteinet (det vita i smöret) dels blir fast, och dels klumpar ihop sig och sjunker till botten. Detta innebär att man lätt kan bränna smöret om man inte ser upp på slutet. Rör om då och då, och oftare på slutet.

Man kan göra ghee på 6:an men då måste man se upp ordentligt, och man kan göra det på 1:an, men då tar det ganska lång tid, så 3/4 är ok.

Hur vet man när den är färdig? Jo, när oljan blir klar, dvs inte grumlig. Då bränns botten ganska snabbt så man får se upp.

Man måste nu sila oljan, och det bästa är en tunn duk. Ett kaffefilter kan gå det med. En vanlig köksduk är oftast för tjock. Den måste vara tunn för annars så rinner inte oljan igenom när protein(geggan) åker i, och oljan har en större densitet är typ majsolja.

Ghee kan man ha i en glassburk bredvid spisen och den håller länge. Är det varmt så kan det vara värt att ha den i kylskåpet. Den blir 'fast' ganska snabbt, men är det varmt i rummet så smälter den. Bara för att förklara att det som händer är normalt.

Man kan steka saker i ghee och det bränns inte, vilket är mkt praktiskt, och sedan har den en smörliknande smak. Voilà!

19 januari 2006

Labyrinth, n.

Ok, idag fick jag upp Labyrinth som ord i min OED. Jag tror att det blev en Haiku den här gången. Men kom ihåg - de är snabbissar.

Labyrinth, n.

nam1. A structure consisting of a number of intercommunicating passages arranged in bewildering complexity, through which it is difficult or impossible to find one's way without guidance; a maze. name="m1.a"a. With references to the structures so named in classical antiquity.

Labyrinth of words
eschatology et al
- pleeeease soften my heart...

Jag fick de här idag...




17 januari 2006

Imperialism = Cowboys?

Jag gick idag på en lektion i en serie om 'Imperialism and Nationalism'. Den är menad att ge ett brett svep av kolonialismens utveckling mellan 1830-1980. Jag gick på ett par av föreläsarens lektioner förra året och vill inte missa en enda den här terminen. I Oxford består terminerna av tre 8-veckors perioder, fast där emellan så skriver man på sina uppsatser, så det är ingen lyxfart om man tror det.

Vad som slog mig var att det inte var förräns 1830 som Europa började få fotfäste i världen. Kolonialismen kan man säga att den redan började på 1500-talet och att det som skedde senare hade sitt ursprung från 1750, men vid den tidpunkten fanns andra starka makter, som det Ottomanska, Persiska, Mughal, Burmesiska, Kinesiska och Japanska (jag tar inte med alla för jag vet inte hur man skriver dem på svenska) rikena. Det fanns en slags maktbalans som senare slogs eller vittrade sönder, och som senare ledde till att Europa blev en sorts mittpunkt, och stormakt. Européerna ansåg sig tyvärr som en sorts mall för mänskligheten, och denna mentalitet ligger kvar. Tyvärr.

När jag var liten lekte vi cowboys och indianer, antagligenför att det var det som visades på TV. Ja, så gammal är jag. Själv var jag alltid indian, om jag absolut inte var tvungen att låta någon få ha på sig fjäderskruden en stund. Man måste ju dela med sig ibland. Men anledningen var främst för att jag sympatiserade med indianerna. Jag ville inte vara en pang pang cowboy som dödar indianer för att få land. Jag kommer ihåg att jag många gånger skämdes för att vara Europée. Hmmm. Det är kanske därför jag blev som jag blev...

Calvin and Hobbes

Om du klickar på den så ser du bättre vad som står.

Tonåringar

Berglin har en kul serie om tonåringar den här veckan.

:)

16 januari 2006

Bra mat = hälsa

Forskare har kommit på att vi påverkas psykiskt av vad vi äter. Duuuuuh. Jag tror vi alla upplever detta mer eller mindre, tänk bara hur många mår efter julen efter alla denna mat, för att inte tala om chokladen.

Vad som förvånar mig är att många inte tänker på vad de äter. De äter färdiglagad mat, ofta fryst, stoppar in det i mikrovågsugnen (som helt ändrar molekylstrukturen i maten), och undrar sedan varför de inte mår bra.

När jag kom till England så blev jag förvånad över hur mkt färdiglagat de har i butikerna. Marks & Spencer är en upplevelse, men alla butiker har massa hyllor med olika typer av färdiglagat.

Det tar inte så mkt tid att laga till något och det är så mkt godare. Det kanske är så att många inte vet hur man tillagar grönsaker så att de smakar gott.

15 januari 2006

Hur är man en Britt?

Gordon Brown talade inför 'The Fabian Society' igår om sina idéer om 'Britishness'. Han tyckte att Storbritanien behövde en nationaldag och att fira sin flagga. Ja, identitet är på tapeten och jag tror att det är en naturlig reaktion på en ökad pluralism i samhället. Här är en artikel om detta.

Är svaret att man har en nationaldag? Hmm, jag vet inte. I Sverige har vi inte haft vår nationaldag så speciellt länge, vad jag vet. Den blev uppgraderad till en röd dag förra året, om jag förstått detta rätt. Men vad firar vi? Gustav Vasas kröning den 6 juni 1523. Spännande.

Men har förstått från en julklappsbok, Svensk Retorik, att Gustav Vasa var en viktig bild som landsfadern för det svenska riket, i alla fall för Gustav III (jag har inte kommit längre).

När det gäller flaggan så har jag faktiskt inte tänkt på att de inte kör med så mkt flaggor här i England. Inte den Brittiska, i alla fall. Det är ju fotbollsfans som mest viftar med den. Som gammal scout (ja, så det kan gå) kom jag ihåg att vi fick lära oss att hala flaggor. Jag vet t ex att man måste hålla i båda repen samtidigt med den ena handen, samtidigt som man drar den ena linan med den andra. Det ni! Men jag fick aldrig hala flaggan på våra läger så jag är inte alltför erfaren.

Ja, ja, det här med identitet är intressant. Det får jag återkomma till.

Nu kör vi igång!


Bhagavad-gita är egentligen ett kapitel ur det stora sankrit eposet Mahabharata. Den består av 700 verser och är ett samtal mellan Krishna och hans vän Arjuna.

När vi kommer in i Mahabharatas berättelser så befinner sig alla i Kurukshetra, en helig plats, och de församlade står uppdelade i två arméer, redo för att kriga mot varandra.

Arjuna ber Krishna att föra fram hans vagn, dragna av hästar, till mitten av självaste slagfältet, och där bryter Arjuna ihop. Detta är inledningen av Bhagavad-gita (Bg) som vi följer i första kapitlet.

Innan dess så berättar Mahabharata hur det kunde komma sig att dessa krigare inte kunde undvika total konfrontation. Detta är en komlicerad historia, men det kan vara bra att ha någon typ av bakgrund.

Dritarashtra och Pandu var bröder, men eftersom Dritarashtra var blind så blev Pandu kung i riket. Pandu dog tyvärr tidigt och hans broder tog upp ansvaret tills Pandus fem söner, Yuddhistira, Bhima, Arjuna, Nakula och Sahadeva blev tillräckligt gamla.

Dritarashtras söner, ledda av Duryodhana, ville själva leda tronen, och i många år försökte de att lura och även döda Pandavasönerna. De lyckades med att lura av dem kungariket i ett falskt tärningspel, och inga försök till medling eller förhandligar kunde hindra frammarschen av ett krig.

Detta är på ett sätt en intrig där människans inre strider med avund, girighet osv kommer till sin spets. Jag tror att vi alla kan erfara att livet är som ett stort slagfält - om inte i det yttre, så i det inre. Därför så tror jag att Bg kan tala till oss alla.

Jag fick inte tag på en svensk upplaga i elektronisk form, men jag knappar in verserna allteftersom. Jag ser fram emot att gå igenom Bg på det här sättet, även om det kan vara en utmaning. Det kan få mig att fundera lite djupare på Bg's innebörd och försöka att hitta sätt att förmedla dess texter så att man lätt kan förstå dem.

Min plan är i alla fall att skriva ned några verser i taget och kanske diskutera vad som sägs och hur texten berör mig. För mig är det ett öppet forum där vem som vill kan vara med i diskussionerna och komma med sina egna funderingar. Själv tycker jag att min förståelse fördjupas när jag diskuterar olika saker med andra. Så känn dig välkommen att komma med alla möjliga och omöjliga funderingar.

14 januari 2006

En god start

Idag är en bra dag att börja saker enligt den vediska astrologin, så jag har sprungit omkring och börjat en massa saker... Dagen heter Makara Sakranti, tror jag. Inte för att jag brukar bry mig något vidare, men det passade så bra.

Jag har börjat jogga (lunka gå typ), sedan började några av mina vänner en liten grupp där vi pratar om saker och principer som är viktiga i vårt liv, speciellt i våra andliga liv. Jag hade tänkt att börja mitt Bhagavad-gita projekt idag, men jag fick extra besök, men på ett sätt så börjar jag idag genom att annonsera ut det. Mer om det imorgon.

Undra vart detta kommer att sluta...

13 januari 2006

Senryu

Jag snabbskrev ett par Haiku verser för ett tag sedan men undrade om jag inte förtog själva poängen med Haiku genom att skriva dem som jag gjorde. 3-10 min skapar inte den meditativa sinnestämmning som inspirerar till en traditionell Haiku. De är vanligtvis om naturen, typ 'lövet prasslade...', inte om värdelösa ord och starka ben.

MEN, det finns en annan form som kallas för Senryu och som har ett ironiskt eller skämtsamt innehåll. Det var väl tur det.

11 januari 2006

Dialog

Jag har inte skrivit på ett tag. Jag har kommit tillbaka till England men jag har varit för trött för att skriva. Jag har ingen bra internet kontakt - just nu 'snålsurfar' jag (ett nytt och accepterat svenskt ord).

Helt enkelt.

Ikväll var jag på en interreligiös dialog. Vi heter Oxford Round Table of Religion och den har en ganska informell natur eller struktur. Vi lade ned den för ett par år sedan för det var ingen som kunde leda den, men sedan möttes tre av oss på ett föredrag och tyckte att vi bara kunde träffas. Det var så trevligt att dela med sig och lyssna på varandra.

Ikväll var vi 11 personer och gruppen fortsätter att expandera, och detta på ett mkt naturligt sätt. Vi har inga större ambitioner. De flesta är äldre, flera är forskare och lärare, präster, och själv tycker jag att det är närande att höra deras visa och mogna tankar. Det får mig att fundera mer på min egen andlighet och tradition, och reflektera på min egen reaktion och inre 'churnings'.

Ikväll kom en kvinna som är Zorastrian, och temat var 'what is worship for?' Det var väl första gången jag fick en mer ingående förklaring av Zorastrianism. Det finns många likheter med Vaishnavismen som jag tillhör, men känns som ganska nära judendomen. Tacksamhet för vad vi har och får är ett starkt tema, och fokus på att göra gott av sitt liv här på jorden. En stark närhet till naturen och skapelsen. Inte för många frågor om vad som kommer efteråt och om Guds natur.

'Worship' är ett sätt att komma i kontakt och påminna sig om sin natur, om sin egen dödlighet och livets flyktighet, samt komma i kontakt med Gud.

Just detta med kontakt är viktigt för mig, eller 'connection' som är ett ord som talar mer till mig. 'Worship' är till för att återknyta kontakten (reconnect) med sitt inre jag och Gud.