Hej Richard, ursäkta att det tagit så lång tid att skriva. Jag ville ta lite tid till att kommentera vad du skrivit och jag hade lite svårt om tid. Det du skrev var viktigt och jag uppskattar verkligen att kunna diskutera det som du tog upp. Jag tänkte att jag kunde öppna upp en ny text för att underlätta diskussionen. Du skrev att: ”Tja, den första poängen är att min nuvarande hypotes är att Skaparen och Skapelsen är densamma, och därför är allt ur Skaparens perspektiv av värde...”
Jag kan hålla med dig om att Gud inte är skild från sin skapelse, men jag tror att det är att begränsa Gud genom att säga att Han endast är sin skapelse. Man kan ju säga att Gud är som ett frö som till sist blommar ut i sin skapelse, och på så sätt är allt som finns i skapelsen en del av Gud. Men min erfarenhet av skapelsen är en annan. Skapelsen är visserligen en organism i sig, men den innehåller en hel massa organismer som har sina egna liv inom denna organism.
Jag t ex är en organism, en person, som har relationer med andra människor, och även om jag inte kan göra precis som jag vill, så har jag ändå en viss mängd fri vilja. Du kanske säger att vår tror att vi har en fri vilja beror på att vi är täckta av illusion, men hur kan Gud täckas av illusion? Och om inte Gud kan täckas av illusion, så finns det: Gud, illusion och de organismer som är täckta av illusion.
Har jag förlorat dig där....? :)
Med andra ord, om vi inte upplever att vi är Gud, vilket de flesta av oss inte gör, så finns det ingen anledning att tro att vi är det. Vi är däremot gudomliga, vilket vi kanske inte erfar varje dag... men det är för att vi är täckta av illusion. Ja, vi kan vara täckta av illusion, men det är ett större logiskt misstag att säga att Gud kan täckas av illusion än att Han kan göra det omöjliga i ett kortspel.
När det gäller om vem som är kristen så är det något jag inte kan uttala mig om. Då kommer man in på tolkningsfrågor. Är man kristen för att man är bokstavstrogen, och vilka bokstäver är då viktigast? Och vem kan bedömma en annans beteende. Jag håller inte med G när han skriver att: “he can show his attitude only by his actions”. Nä, vi kan göra samma sak, t ex något så religiöst som att be, men vår attityd kan vara ljusår ifrån varandra. Eller ta ett exempel som du själv anser vara religiöst. Visst kan man ha en helt annat mentalitet än någon annan som gör samma sak? Men hans idéer kanske är en reaktion till någon annan form av ideologi, om att det bara gäller att tro så är allt bra?
Det är rätt och riktigt att vara ödmjuk om sina egna steg mot Gud. ’Esoterisk kristendom’ låter intressant. Har du någon form av praktik?
Monoteism (The doctrine or belief that there is only one God) tolkar jag som så, att det bara finns en Gud. Du kanske menar 'Abrahamic religions' ?
Vi hade flera föreläsningar här i Oxford om just monoteism, och om det finns en hinduisk monoteism. Jag skulle vilja påstå det. Det finns panteister, monister m fl.inom hinduismen, men det finns även monoteister. Inom vaishnavismen dyrkar man bara en Gud, även om man accepterar att det finns halv-gudar, eller de som stödjer skapelsen på olika sätt. Man är även monoteist om man tror på reinkarnation. Jag tror att man lagt in för mkt som inte hör till i ordet monoteism i begreppet, och därför skulle det kanske vara bättre om man använde ’Abrahamic religions’ stället. Eller vad tycker du? Är jag för envis?