29 juli 2006

Krigsmoral

Jag såg just ett föredrag av Noam Chomsky som han gav på West Point, New York, den 20 Arpil i år. Han pratade om 'Just War' teorin, eller hur lite belägg den har, om hur vi gör beslut (känslomässigt), och hur moraliska principer nödvändigtvist är universella, dvs det vi anser vara legitimt för oss måste även vara legitimt för andra.

Ja, om USA kan anfalla andra pre-emtivt, eller preventativt som han hellre vill kategorisera det, så borde andra kunna göra det också. Inte för att det är rätt. Men kan jag kan du. Vart har jag hört detta förut...? Ja, att man ska göra mot andra såsom man själv vill bli behandlad. Med tanke på Bush och Blair.

Han nämnde även under frågorna att de brott som Saddan Hussein står till rätta för utfördes under en tid då Irak stod under USAs beskydd.

Jag förstår om människor förlorat tålamodet med USA och Storbrittanien.

Dubbelmoralen står i högan sky.

Men det finns alltid hopp. Och vi kan göra någonting, även om det endast är i det lilla. Jag kan välja hur jag agerar i mina små vardagliga 'krig'. Jag kan välja att vara dömmande och trångsynt, men jag kan även välja att försöka förstå. Jag kan välja att hata, men även att älska.

Jag läser just nu om den 'inre krigaren' med tanke på Gandhis tolkning av Bhagavad-gita. Det får blir mer om det en annan gång.

27 juli 2006

Bloggar

Jag hittade att par bloggar som kan vara intressanta just nu. Med tanke på Israel och Libanon...

Libanesisk blogg.

Israelisk blogg (militär).

Gallsten

Jag har precis gjort en gallsten- och lever-rensning och det gick ganska bra. Lite förvånad bara över vad jag har bärt omkring på... Man äter lätt, fastar och dricker Epsom saltlösning, samt olivolja med grapefruktjuice. Inte dock på en gång...

Epsomsaltlösningen (blääääähä) vidgar gångarna och olivoljan har till funktion att stimulera gallan. Det blir en snabbrensing.

Jag gjorde samma sak för många år sen och tyckte det var dags igen. Fast jag ska göra om det igen om en månad. Ska det vara så ska det. Min matsmältning har inte fungerat så bra , vilket lär ha berot på levern, så jag vill gärna få igång den igen.

Här kan man läsa om det. Akta dig för bilderna...

21 juli 2006

Rytm



Kan tvätt vara poetisk? Tyckte att den hade ett visst mönster eller rytm idag. Själv tycker jag att doften av tvätt som torkat i sol och vind nästan är oslagbar. Fikonträn ligger också högt på listan. Nästa gång du går under ett fikonträd (antagligen inte i Sverige) så tag ett djupt andetag och känn doften. Speciellt när fikonen börjar mogna, men även innan. Jag skulle vilja kalla det för berusande.

19 juli 2006

Varmt

Här är det varmt! Idag har det varit ca 35C om inte mer. Varmt fast torrt, så man svettas inte så mkt. Fast man håller sig mest inne när det är så här varmt.

Jag hör lite rummel (ibland undrar jag om det är svenska jag skriver) så jag hoppas på åska. Det skulle befria mig från att vattna blommorna och mina pumpor. Vi har ju vattenslangsförbud, men man kan använda vattenkannor. Jag vet inte hur mkt vatten jag tar för vattningen men jag kan tänka mig att det är runt 200 l. Det är lite tungt och bökigt, men jag vill gärna ta hand om växterna.

Och fåglarna. Vi har ett litet fågelbad som måste fylla på. Om det är tomt så flyger koltrasten (-arna) nära mitt fönster. Det känns som om de förstår att det är jag som gör det. Det verkar inte ha något emot heller att bada när jag är i närheten. Det är en fröjd att se hur de njuter av vattnet.

15 juli 2006

Shelter

Hardcore är inte min typ av musik men jag måste säga att jag gillar Shelter - i små doser. Jag letade efter en av deras låtar som heter, just det, Shelter. Men fann den här lilla platsen där man kan höra lita ur deras senaste CD. Jag trodde Ray Cappo hade slutat med sin musik, men det har han visst inte. Bra. Han är mkt trevlig och genuin.

Ibland kallas det han gör för Krishnacore, för han och ett annat band som var populära på 90-talet (ja, bland Hardcore entusiaster), 108, är Krishna hängivna. Hardcore var i alla fall då en livstil där de flesta var vegetarianer, drack inte alkohol, och värderade monogami.

Det fanns ett gäng Hardcore fantaster i Umeå och Vänersborg, och de gillade Hare Krishnas, eftersom mkt av deras livsfilosofi stämde ihop med våran (och pga av Shelter och 108). Själv tyckte jag att det var en bra ungdomskultur. Tänkt dig coola tonåringar, och de var coooola, 'nej, jag dricker inte'. Fick mig att känna hopp för mänskligheten.

Här är en låt, Eternal, som man kan hämta ned från deras my space sida. Visst är det drag!

10 juli 2006

Jaaaaa......

Ibland hittar man artiklar som säger precis vad man vill säga fast så mkt bättre. Här är en artikel som gör just det. Jag funderar just endel på konkurrens och sammarbete, ja faktiskt sedan och medans jag julhandlade på ICA dan innan förra julafton.

Vad jag upplevde mellan hyllorna var två mentaliteter: de som valde att sammarbeta för att vi alla befann oss på samma båt och att vi alla har i stort sätt samma behov, och de som såg ICA som en gladiatorarena där det gällde att vinna eller att försvinna. Först till apelsinerna, julmusten och knäckebrödet - före och snabbare än någon annan. Det var kundvagnarna som avslöjade taktiken. De som sammarbetade kunde tom backa(!) för att hjälpa någon att komma fram, fast de som skulle först, skulle just det - först.

För mig blev det ett ganska kul spektakel, och jag tror de som tog sammarbetsvägen tog det på det sättet - med ro. Racerförarna fick dock allt djupare pannfåror för var minut.

För mig var det en bra läxa i mänskligt liv, och man kan expandera denna tanke i många olika sammanhang. Artikeln handlar om en biologs förståelse av livet och därför även om ekonomi och politik. Intressant.

Lycka

Engligt forskare på Princeton University, så är länken mellan pengar och lycka illusorisk.

Tänker på Bhagavad-gita 5.22:

"An intelligent person does not take part in the sources of misery, which are due to contact with the material senses. O son of Kunti, such pleasures have a beginning and an end, and so the wise man does not delight in them."

BG går lite djupare genom att säga att lyckan inte finns på det fysiska planet eftersom vadhelst man njuter av har en början och ett slut. Det betyder inte att man inte erfar njutning eller njuter, men att man inte söker näring på det planet. Det är inte där man lägger sina kort.

KG Hammar

Läste just söndagsintervjun med KG Hammar. Han är klok, på många sätt. När det gäller politik sa han:

"För mig är det självklart att tro får politiska konsekvenser eftersom Gud är ett slags glasögon, ett slags ögon. Man tittar på tillvaron och ser vad det blir för skillnad om man ser Gud i det som sker. Allt är rörelse. Frågan är i vilken riktning Gud vill att det ska röra sig."

Håller med. Det är även därför diskussionen om sekularisering osv är lite fel, för den säger att den är neutral. Den är i själva verket en annans sort glasögon som man ser samhället igenom. Det finns inga neutrala synsätt, eller glasögon.

08 juli 2006

Vem vet

Vem vet, egentligen? Vem vet med Lisa Ekdahl.

07 juli 2006

I'm deep...

Your Element is Water

Your power colors: blue and aqua

Your energy: deep

Your season: winter

Like the ocean, you evoke deep feelings and passion.
You have an emotional, sensitive, and spiritual soul.
A bit mysterious, you tend to be quiet when you are working out a problem.
You need your alone time, so that you can think and dream.

The Convent

Jag såg just BBCs program The Convent genom deras hemsida. Jag kan tänka mig att man endast kan se den om man är bosatt i Storbrittanien, men den kommer nog till Sverige så småningom. Jag hade turen att se The Monastery när jag var i Sverige i julas som handlade om fyra män som spenderade 40 dagar bland dominikaner-munkar och deras personliga resor. The Convent är samma program fast med fyra kvinnor i ett Poor Claire kloster.

Alla gick igen sin egen process, både känslomässigt och andligt, och även om vissa var motsträviga och rebelliska, så fann de alla ens sorts inre lugn tillslut - en plats inom dem som gav dem en känsla av själv och styrka. En av dem sa att det var inom dessa murar och yttre disciplin som hon kunde finna sig själv och sin egen frihet. Så sant.

Paradoxalt kanske, men inom yttre gränser finner vi inre frihet. Jag tror att det är så för att annars så tar det yttre över. Det överväldigar vårt inre så pass att vi förlorar vår inre gravitet eller balans.

Nytänkande

The significant problems we face today can not be solved bythe same level of thinking that created them. – Albert Einstein

05 juli 2006

Finding Your Song

When a woman in one African tribe knows she is pregnant, she goes out into the wilderness with a few friends and together they pray and meditate until they hear the song of the child. They recognize that every soul has its own vibration that expresses its unique flavor and purpose.

When the women attune to the song, they sing it out loud. Then they return to the tribe and teach it to everyone else.

And when children are born into the village, the community gathers and sings their song, one unique melody for each unique child. Later, when children begin their education, the village gathers and chants each child's song. They sing again when each child passes into the initiation of adulthood, and at the time of marriage.

Finally, when the soul is about to pass from this world, the family and friends gather at the bedside, as they did at birth, and they sing the person to the next life.

In the African tribe there is one other occasion upon which the Villagers sing to the child: If at any time during a person's life, he or she commits a crime or aberrant social act, that individual is called to stand in the
center of a circle formed by all members of the tribe. And once again the villagers chant the child's song.

The tribe recognizes that the proper correction for antisocial behavior is not punishment, but love and the remembrance of identity. When you recognize your own song, you have no desire or need to do anything that would hurt another.

A friend is someone who knows your song and sings it to you when you have forgotten it. Those who love you are not fooled by the mistakes you have made or the dark images you hold about yourself. They remember your beauty when you feel ugly; your wholeness when you are broken; your innocence when you feel guilty; and your purpose when you are confused.

You may not have grown up in an African tribe that sings your song to you at crucial life transitions, but life is always reminding you when you are in tune with yourself and when you are not. When you feel good, what you are doing matches your song, and when you feel awful, it doesn't.

In the end, we shall all recognize our song, and we shall sing it well. You may feel a little wobbly at that moment, but so have all the great singers. Just keep singing and you'll find your way home.

01 juli 2006

F***!

Jag kunde inte se sista straffet. Den betydde ju inget längre. Jag missade första halvlek för jag trodde att matchen började kl 17.00 (engelsk tid). Jag gick in i en pub på Cowley Road som inte var alltför full. Jag funderade varför Beckham skulle ut så snabbt (5 min), men det stog visst 51 min på TV:n. Ja, ja. Och så åkte Rooney ut...

Jag tog en ståplats i dörren för att inte dö av röken. Hejhopp, vilket klientel... Det var inga Lords eller Ladies minsann.

När jag kom ut var Cowley Road nästan tomt. Ovanlig känsla kvart i sju på en lördagskväll. Sedan började folk strömma ut från pubbarna längs med vägen. F***! (f-ordet, som det heter) hörde man lite här och var. De såg ut som de inte trodde att vad som hänt hade hänt - men det hade det. Jag gick in på Tesco (vår matvarubutik), som var nästan tom, men så började folk strömma in. En tjej halvgrät. Personalen tog ut England grejerna på en gång...

Jag funderade på alla känslor som man investerat i matchen och alla korstecken och ritualer som spelarna har för sig innan och under en match. På något sätt vet man att 'flyt' är nästan något övernaturligt, bortom ens kontroll. Ibland funkar det, ibland inte. Bad vi inte alla en liten intern bön under matchen? 'Please, let them have a goal. Please.'? TV-bilderna visade en hel massa med hopslagna handflator under straffarna, som om de uttryckte den innerligaste av böner.

Men vem ber man då till? Är det samma person som soldater ber till innan de krigar? Och varför skulle Han hålla mer på England än Portugal - eller mer på USA än Irak?

Vad som intressant för mig är dels att själva bönen, vare sig den är medveten eller inte är naturlig. Det är något som verkar hända naturligt när vi möter något som är bortom vår kontroll. Dels är det tanken att vi vill att universums krafter ska vara på vår sida. Fast det finns alltid en förlorare och en vinnare - i alla fall i fotboll.

Jag tror inte att spelar så stor roll för Gud vem som vinner, ärligt talat. Jag tror han har mer intressanta saker för sig än så. Och om Gud har bättre saker för sig än att oroa sig för fotbollsmatcher - vad gör Han för något? Det är kanske vi som missar något?

Frankrike vann i alla fall:)