Vi är fortfarande i inledningen av Bhagavad-gita och nu har vi kommit till det avsnitt där Arjuna lägger fram sina skäl för att inte strida – och de är bra skäl. I nästa vers kallar Arjuna Krishna först för Govinda, för han är den som tillfredställer alla sinnen, och vad har nu detta med sinnestillfredställelse att göra? Sedan kallar han Krishna för Madhusudana, för att han en gång dödade en demon vars namn var Madhu, och på detta sätt ber han på ett sätt Krishna att döda sina inre tvivels ’demon’. Tillslut kallar Arjuna Krishna för Janardhana, för det betyder hans som upprätthåller allt liv, alla människor, så hur kan Krishna vilja att han ska döda alla dessa människor?
32-35. O Govinda! Av vad gagn är för oss kungariken och lycka, ja även livet självt, när alla som vi tillönskar dessa ting nu står uppställda på detta slagfält? O Madhusudhana! Även om lärare, fäder, söner, farfäder, morbröder, svarfäder, sonsöner, svågrar och andra släktingar nu står här framför mig och är beredda att ge upp sina liv och egendomar, varför skulle jag önska dem, fastän jag annars kanske dödas av dem? O du alla varelsers vidmakthållare! Jag är inte beredd att kämpa mot dem – inte ens för de tre världarna, och mycket mindre för denna jord. Vad glädje skulle vi få ut av att döda Dritarashtras söner?
36. Synd kommer över oss om vi dödar dessa angripare. Det är därför inte rätt att döda Dritarashtras söner och våra vänner. Vad skulle vi vinna, o Krishna, lyckogudinnans gemål (Madhava), och hur kan vi bli lyckliga, om vi dödar våra egna släktingar?
37-38. O Janardhana! Fastän dessa män, vars hjärtan är gripna av girighet, ej ser något fel i att döda familjemedlemmar eller gräla med vänner, varför skulle vi, som är medvetna om brottet som ligger i förstörandet av familjen, utföra dessa syndfulla gärningar?
Ja, även om de andra inte visste vad de gjorde och var styrda av girighet, varför skulle Arjuna engagera sig i detta krig? Konsekvenserna kommer ju att vara ödesdigra, inte bara för dem, men för hela samhället. Ja, enligt Hellinger så skapar krig djupa sår som påverkar oss genom flera generationer. Arjunas poäng är traditionerna kommer att förloras genom att en generation dör, och på den tiden var de endast män som krigade.
39. Då dynastin går under, förstörs den eviga familjetraditionen, och sålunda blir resten av familjen ogudaktig.
40. När ogudaktighet blir framträdande i familjen, o Krishna, depraveras dess kvinnor, och genom att kvinnan förfaller, o Vrishnis ättling, kommer oönskad avkomma.
Ooooo. Kontroversiellt kanske, men de kvinnor som förlorade sina makar under kriget kunde lätt utnyttjas. Vi kan inte bedömma detta från vår egen tids moraliska ståndpunkt, utan måste ta steget in i denna vediska kultur.
41. När den oönskade befolkningen ökar, skapas en helvetisk situation, både för familjen och för dem som förstör familjetraditionen. Förfäderna till sådana förfallna familjer faller ned, ty till dem offras inte längre mat och vatten.
Detta offrande kallas för pinda på sankrit och görs på årsdagarna av den avlidnes bortgång. Detta hjälper den bortgångne i sitt nästa liv, fast görs det inte så kan de p g a sitt karma komma till ett lägre tillstånd. Det är speciellt de som engagerar sig i den ritualistika delen av Veda som tillämpar detta.
42. På grund av de onda dåd, som utförs av dem som förstör familjetraditionen och sålunda banar väg för oönskad avkomma, ödeläggs alla familjeprojekt och sociala välfärdsprogram.
43. O Krishna, människans vidmakthållare (Janardhana). Jag har genom lärjungetraditionen hört, att de som förstör familjetraditionen alltid vistas i helvetet.
44. Ack så underligt det är, att vi är beredda att begå svåra synder. Drivna av begär att njuta kunglig lycka, står vi beredda att döda våra egna släktingar.
45. Bäst vore det om Dritarashtras söner, med vapen i hand, dödar mig obeväpnad och utan att jag gör motstånd på slagfältet.
46. Sanjaya sade: Efter att på slagfältet ha talat sålunda, kastade Arjuna sin båge och sina pilar och satte sig ner på vagnen med sinnet nedtyngt av sorg.
Så om vi sammanfattar Arjunas argument så ville han inte strida för att:
1. Hur skulle vi bli lyckliga genom att döda våra egna släktingar och vänner?
2. Vi kommer att dra på oss synd genom att döda dem.
2. Även om vi vinner en kortsiktig vinst, kommer det inte att gagna någon – faktum är att det kommer att leda till samhällets gradvisa förfall.
Ja, nu har vi tagit oss igenom första kapitlet, som fungerar som en inledning till samtalet mellan Arjuna och Krishna.